fredag 14 september 2007

Surt men gott

I kväll var jag inne i huvudkommunen och i gamla och unga vänners lag intog årets första surströmming.
Riktigt, riktigt goda strömmingar och riktigt, riktigt trevligt umgänge.
Min hedersuppgiftt vid detta evenemang är att ansvara för burköppningarna.Gick rätt så bra utan allt för mycket stänk.
Tydligen utsöndrade jag ingen (?) odör, ty på hemresa med 515 till Solna i en ganska välbesatt buss var det t o m en som vågade sitta i sätet bredvid mig - utan att rynka på näsan eller sniffa uppfordrande. Ibland har det hänt att det blivit stort och fritt utrymme runt mig.
Men i morgon är en annan dag!

3 kommentarer:

Gunnar Klasson sa...

Jag försökte en gång på 60-talet men kom inte längre än till burköppning. Helt obekant med att man borde öppna den under vatten (?). Rusade ut i skogen och grävde ned eländet och skvätte en del på vägen. Det luktade ruttet i skogen i fjorton dagar efteråt.

Solnasnackar´n sa...

Hej Gunnar,
Fick tidigt lära mig att öppna burken under vatten. Det eliminerar en del av den "goda" doften. Och man slipper bli nerstänkt i samband med de första pysen. Surströmmingslag på kläderna sitter i rätt länge.
Jag lärde mig surströmmingens tjusning på Bohusgården i Uddevalla på 60-talet. Gillade rätten från debuten, faktiskt.

Gunnar Klasson sa...

Vi får väl se om jag kommer att dö utan att ha prövat.....