De dyker upp ibland - strandfiskarna eller strandfiskarena, som jag en gång fick lära mig att de som fiskade skulle skrivas så att de inte blandades samman med det som de fiskade. Jag har inte sett att de får något. Däremot byter de agn väldigt ofta, så jag förmodar att det är de små agntjuvarna som mest är i farten.
Den nedgående solen färgar Mallorcahimlen röd till alla sjömäns förnöjelse.
Även min, trots att jag inte är sjöman. Jag njuter av skönheten och den tillfälliga stillhet som lägrar sig över Playa de Palma. En härlig dag närmar sig sitt slut.
I morse var jag nästan ensam på min strandremsa. Bara ett par likar ville morgondoppa sig.
I sjön var jag inte ensam. Där trängdes jag med ett stort stim småfisk, ett stort antal havsbraxen (?), som jagade glina samt en skrakfågel (?), som dök efter småfisken och höll sig under vattenytan betydligt längre än vad jag gjorde och kunde och ville.
Medelhavsytan var nästan spegelblank med enbart långa, fina dyningar. Solen hade börjat värma. Uppe i lägenheten väntade balkongen och efter-badet-kaffet.